Stockholmskommuner toppar – flera inlandskommuner ligger runt tre procent

Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan kommuner som Åsele och Malå ligger omkring tre procent. Det framgår av en ny analys från Landshypotek Bank.

Så har analysen räknats fram

Landshypotek Bank har, utifrån aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, beräknat hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i olika kommuner och län.

Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Genomsnittliga villapriser kommer från Svensk Mäklarstatistik, och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Högst andel i Solna, Sundbyberg och Lidingö

Enligt analysen sticker Stockholmsområdet ut:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner i norr

I andra änden av skalan finns kommuner där lånekostnaden för en genomsnittlig villa tar en betydligt mindre del av inkomsten. Landshypotek Bank lyfter bland annat:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

I dessa kommuner uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till villalånet.

Länssiffror: Stockholms län högst, Västernorrlands län lägst

På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent. Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger på 22–23 procent.

Lägst andel uppges Västernorrlands län ha, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.