Jokkmokks skolnämnd avvisar generell höjning av elev–lärar-tal

Barn- och utbildningsnämnden i Jokkmokks kommun har beslutat att inte genomföra en generell höjning av elev–lärar-talen till rikets nivå, med hänvisning till risker för kvalitet och likvärdighet i undervisningen.

Bakgrund

Inför budgetarbetet för 2027 har barn- och utbildningsnämnden låtit ta fram en utredning om ett möjligt ökat nyckeltal elev/lärare. Bakgrunden är kommunens ansträngda ekonomi och önskemål om att närma sig rikets och jämförbara kommuners kostnadsnivåer.

Utredningen visar att Jokkmokks kommun i dag har lägre elev–lärar-tal än riket. Detta förklaras framför allt av kommunens storlek, geografi och små undervisningsgrupper, samt behovet av att kunna erbjuda undervisning i alla årskurser på flera orter. Analysen pekar på att skillnaden mot riket inte främst beror på ovanligt hög bemanning, utan på strukturella förutsättningar i en liten och glest befolkad kommun.

Bakgrunden till det nya beslutet finns i Jokkmokk skär ned i skolan för att spara 2026, där kommunen tidigare redovisade hur skolans ekonomi och organisation skulle ses över.

Konsekvenser och bedömningar

En höjning av elev–lärar-talet skulle enligt utredningen kunna minska personalkostnaderna och sänka nettokostnaden per elev. Samtidigt lyfts flera risker fram: svårigheter att upprätthålla timplanen, större undervisningsgrupper, ökad sårbarhet vid sjukdom och vakanser, mindre flexibilitet för särskilt stöd samt risk för försämrad måluppfyllelse.

Utredningen bedömer också att kommande skolreformer, med skärpta krav på undervisningstid, planering och uppföljning, begränsar möjligheterna att höja elev–lärar-nyckeltalet.

Beslut

Nämnden beslutar att godkänna redovisningen av utredningen. Samtidigt slår nämnden fast att en generell anpassning till rikets genomsnittliga nyckeltal skulle medföra risker för kvalitet, likvärdighet och möjligheten att upprätthålla timplanen.

I stället får skolchefen i uppdrag att vid framtida organisationsförändringar successivt pröva möjligheterna till ökad resurseffektivitet, men endast där detta kan ske utan att verksamhetens kvalitet påverkas negativt. Beslutet innebär inget omedelbart ingrepp i skolornas bemanning, men markerar att ekonomiska överväganden framöver måste vägas mot kraven på likvärdig utbildning och långsiktigt hållbara skolenheter i Jokkmokk.

Tidsplan och nästa steg

Det aktuella beslutet avser inriktningen inför budgetarbetet 2027. Uppdraget till skolchefen gäller att pröva möjligheter till ökad resurseffektivitet vid framtida organisationsförändringar, utan angiven tidsgräns i underlaget.

Barn- och utbildningsnämnden i Jokkmokks kommun, 13 oktober 2026.