Analys pekar på kostnader i miljardklassen

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det uppger IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande den 22 juni 2026, baserat på en analys som IVL tagit fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF.

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som enligt IVL huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt regeringens egen bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

5,2 miljoner ton kan täckas med ETS-flex

Regelverket ger Sverige möjlighet att täcka en del av underskottet genom att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten, upp till maximalt 5,2 miljoner ton.

IVL:s bedömning är att detta innebär en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Återstående gap: 5,8 miljoner ton – tre möjliga vägar

Efter maximal ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett utsläppsgap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs gapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Vid fortsatt miss kan en ränta-på-ränta-effekt uppstå.

Möjliga EU-sanktioner vid missade åtaganden

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner bli aktuella. IVL uppger att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

IVL:s analys presenteras också i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.