Väntetiderna för att genomföra förarprov i Sverige har blivit orimligt långa. I många delar av landet väntar blivande förare månader på en provtid. För den som är 18–25 år och befinner sig i början av livet – med det första jobbet, vissa studier och utbildningar samt det första steget mot ett självständigt liv inom räckhåll – är det månader som räknas och verkligen gör skillnad. För många av dem är körkortet förknippat med en konkret plan – att ha det klart till sommaren, till skolavslutningen, till det första sommarjobbet. Det är en plan som för alltför många just nu grusas av ett system som inte levererar.

I Sverige är körkortet för många människor inte ett val utan en förutsättning. För att ta sig till jobbet, hämta barnen, nå vården eller helt enkelt leva ett fungerande liv på de platser där kollektivtrafiken inte räcker till. När unga människor tvingas vänta månader på ett provtillfälle – och sedan månader till om de behöver göra om det – riskerar de att hamna efter på arbetsmarknaden, i sina studier och i sin etablering som vuxna. Det är inte bara en privat angelägenhet – det är även en samhällskostnad.

När systemet för att ta körkort inte fungerar är det därför inte bara en fråga om kötider – det är en fråga om människors vardag, möjligheter och framtid.

Siffrorna visar på ett ineffektivt system

Siffrorna ger anledning till eftertanke. Varje år genomförs 370 000 kunskapsprov och 290 000 körprov i Sverige – totalt 660 000 provtillfällen. Resultatet är 130 000 utfärdade körkort. Då varje körkortsaspirant måste avlägga två prov – ett kunskapsprov och ett körprov – skulle det i den bästa av världar räcka med 260 000 provtillfällen för att uppnå samma resultat. Grovt räknat används alltså bara omkring en tredjedel av alla provtillfällen på ett sätt som faktiskt leder till ett utfärdat körkort. Det är en siffra som förtjänar att tas på allvar.

Förklaringen är inte svår att finna. Systemet ställer i dag inga krav på att en miniminivå av förberedelse ska vara uppnådd innan en elev kan boka provtid. Det innebär att många kommer till prov utan tillräckliga förutsättningar. Bland dem som förberett sig helt på egen hand godkänns bara ungefär en av tre. Varje underkänt prov tar en provplats i anspråk, förlänger kön och skjuter andras möjligheter framåt i tiden. Ett hårt belastat system blir extra sårbart när det saknar grundläggande styrning för att säkerställa att provtillfällena används väl.

Det som behöver adresseras är inte köerna i sig – det är bristen på förutsättningar som skapar dem.

Trafikskolorna tar ansvar – men systemet behöver göra mer

Sveriges Trafikutbildares Riksförbund, STR, representerar den bransch som dagligen möter de människor som berörs av detta. Det är tydligt att väntetiderna påverkar unga människors möjligheter och att förtroendet för ett viktigt samhällssystem gradvis urholkas. Trafikskolorna tar sitt ansvar – vi utbildar, vi förbereder och vi värnar om att varje elev ska komma till sitt prov med rätt förutsättningar. Det ansvaret måste genomsyra hela kedjan – från förberedelse till prov till körkort. Men ansvaret är delat, och i dag bär inte alla delar av systemet sin del av det.

Otydligt ansvar förlänger problemen

I dag saknar frågan en tydlig ägare. Ansvaret är fördelat mellan myndigheter och system på ett sätt som gör det svårt att se vem som ytterst har mandat – och skyldighet – att åtgärda de grundläggande orsakerna. Det är i sig en del av problemet. Köerna är ett symptom. De strukturella bristerna i systemet är orsaken. Det är där arbetet måste börja – ett samhälle som vill ge alla människor lika förutsättningar har inte råd att ha ett system som systematiskt motarbetar dem. För den unge som väntar på sitt första jobb är varje vecka i kö en vecka för mycket.

Nadja Dolgova
Distriktsrepresentant, STR Norrbotten
Trafiklärare på Trafikutbildarna i Arvidsjaur AB