Stabil värme viktig i sträng kyla

Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under vintern kan snabbt få stora konsekvenser i Norrbotten. I ett nytt projekt ska Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB stärka fjärrvärmens motståndskraft i vardagen, vid kris och ytterst i krig, enligt ett pressmeddelande.

Fjärrvärme är den dominerande värmekällan i länets tätorter, och samtliga 14 kommuner i Norrbotten beskrivs som beroende av en stabil värmeförsörjning under långa perioder av sträng kyla. Detta gäller även kommuner i inlandet, som Jokkmokk.

Projektet ska kartlägga risker i hela kedjan

Projektet heter ”Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten” och ska undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkerställas i Sveriges nordligaste län. Ambitionen är också att ta fram arbetssätt och lösningar som kan användas i andra delar av Sverige.

Arbetet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, bland annat:

• tillgång till bränsle och lagring
• produktion och distribution
• kundrelationer

Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera risker som beskrivs som ekonomiska, tekniska, klimatrelaterade, digitala och geopolitiska. I pressmeddelandet nämns bland annat stigande bränsle- och biomassapriser, osäker råvarutillgång, extremväder, störningar i el- och leverantörssystem, cyberhot samt ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.

”Vi behöver förstå våra sårbarheter”

Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Norrbotten som testmiljö

Enligt pressmeddelandet blir Norrbotten en strategisk testmiljö. Skälen som lyfts är bland annat strängt vinterklimat, stora geografiska avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på stabil värmeproduktion.

Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt, säger Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme, säger Kristina Lygnerud, VD, Lygnerud AB.

Start i oktober – resultaten ska in i energiplaneringen

Projektet är tvåårigt, startar i oktober 2026 och finansieras av Energimyndigheten. Resultaten ska enligt pressmeddelandet integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska också spridas till övriga länsstyrelser via Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS).