Storsatsning på Malmbanan i nationella planen 2026–2037

Regeringen genomför enligt Moderaterna en omfattande satsning på Malmbanan i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Malmbanan beskrivs som en avgörande transportlänk för svensk gruvdrift och exportindustri. För kommuner i Norrbotten, inklusive Jokkmokksområdet längs viktiga transportstråk, lyfts åtgärderna fram som betydelsefulla för robustare godsflöden i länet.

Bakgrund: mycket tunga godsflöden

Enligt pressmeddelandet transporteras cirka 25 miljoner ton järnmalmsprodukter på Malmbanan varje år, vilket uppges motsvara nästan hälften av allt gods som fraktas på järnväg i Sverige. Varje malmtåg kan väga upp till 8 600 ton.

Regeringen lägger till två nya objekt

I pressmeddelandet uppger Moderaterna att regeringen går längre än Trafikverkets förslag och tillför två nya objekt. Totalt fördelas cirka 400 miljoner kronor för att dessa ska kunna genomföras under planperioden:

• Kalixfors: bangårdsförlängning (strax söder om Kiruna), inklusive anpassning av ERTMS.
• Kaisepakte: 3-spårsstation (norra omloppet Kiruna–Riksgränsen), inklusive anpassning av ERTMS.

Moderaternas gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson (M), säger i pressmeddelandet: ”Sverige är ett land som ska löna sig att jobba i och bygga i. Malmbanan är grunden för tusentals jobb i Norrbotten och för exportinkomster som hela Sverige är beroende av. Den som arbetar i gruvan, kör malmtåget eller lossar lasten i hamnen förtjänar en järnväg som faktiskt håller måttet. Nu gör vi de satsningar som länge saknats – och vi går längre än vad Trafikverket föreslagit”.

Åtgärder som ska ge kapacitetslyft

Pressmeddelandet listar flera åtgärder längs Malmbanan, bland annat:

• Höjd axellast till 32,5 ton på sträckorna Kiruna–Riksgränsen och Svappavaara–Kiruna.
• Förlängningar av bangårdar och mötesstationer, bland annat i Nattavaara, Näsberg, Nuortikon och Harrträsk.
• ERTMS Nord för Malmbanan (modernt signalsystem).
• Åtgärder som uppges färdigställas 2026: Sikträsk (bangårdsförlängning), Ljuså (bangårdsåtgärder) och Buddbyn (bangårdsåtgärder).

Enligt pressmeddelandet innebär åtgärderna ett samlat kapacitetslyft: kapaciteten mellan Boden och Gällivare uppges öka med omkring 30 procent och mellan Gällivare och Kiruna med drygt 10 procent.

Luleå och sjöfarten: farled och nya isbrytare

I pressmeddelandet nämns även åtgärder i Luleå, bland annat vid Luleå C samt en kapacitetsåtgärd för farleden till Luleå hamn.

Regeringen avsätter enligt Moderaterna 4,1 miljarder kronor i den nationella planen för att förnya Sjöfartsverkets isbrytarflotta. Bottenviken uppges vara isbelagd januari–maj, och den första nya isbrytaren väntas levereras 2029.

Mer infrastruktur i länet

Under rubriken ”Norrbotniabanan, stambanan och väg” lyfter pressmeddelandet bland annat:

• Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå: utbyggnad till enkelspår, med en justering ned med 150 miljoner kronor (förberedelser för dubbelspår ryms enligt texten inte inom statens grundutförande).
• Stambanan genom övre Norrland, Sävastklinten–Norra Sunderbyn: ny mötesstation och partiellt dubbelspår, där byggstart tidigareläggs på regeringens uppdrag.
• ERTMS TC Boden–Ånge samt vägåtgärder på E10 (Avwakko–Lappeasuando och Morjärv–Svartbyn, etapp 1).

Planramar som nämns i pressmeddelandet

• Länsplanen för Norrbottens län: 1 574 miljoner kronor för perioden 2026–2037 (en ökning med 40 procent jämfört med förra planperioden).
• Nationella planen 2026–2037: totalt 1 171 miljarder kronor.